Svensken som förde med sig kylan...
Jaha.
Ännu en dag i solkskenstaten är snart förbi. Apropå solsken så har min ankomst (enligt Gary) ur vädrets synvinkel varit dålig. Han menade att jag tog kylan med mig från Sverige i resväskan eftersom mina två första mornar här har varit de kallaste i Palm Coast på flera veckor, kanske till och med månader.
Trots det har jag blivit väl hemmastadd och det faktum att Ian (född -94) har mer än en skostorlek större än mig (och då har jag stora fötter) gör att jag inte känner mig ensam här. Det känns för övrigt som att USA rent allmänt är likt Sverige fast i kvadrat (ingen nyhet kanske?), så Ians skostorlek kan ses som ett bra exempel för detta resonemang.
Trots att fabriken som jag och Catrine får arbeta på är mycket mindre till ytan än Sandvikens enskilda har vi hittat profilerna. Darrol, Pete och John är bara några få ur mängden av dem som förgyller vår lunchtid med UNO-spel. Amerikansk slang (och Sandvikslang såklart) och egna påhittade regler med specialkort gör att det nog tar några dagar för oss att utmana dem på allvar.
Kanske till imorgon?
Låt oss se. På återhörande!
// GW
Fyfan vad vi har det svettish i hainanish. Ryggish e helt flottish och plaskish. Ha det bra och helsa Catrininsh!!! :D